Helgerån av värsta graden

Posted on

Jag erkänner, jag brukar regelrätt skryta för alla utställningsnissar som trimmar sina hundar med millimeterprecision. För jag har en hund där man inte får sätta saxen i, som inte ska se trimmad ut, som inte ens bör bada innan utställning eller borstas igenom. För bergern ska se ut som den arbetande vildmarkshund den är; raggig och ruggig och all päls virvlande i vinden.  Det är en starkt bidragande anledning till varför jag älskar bergern, till varför jag tycker det är den vackraste rasen någonsin. Just för att de är så naturliga och oförställda; det finns ingenting falskt eller tillgjort med dem. Bäst, helt enkelt. Nå, så de enda gångerna jag satt saxen i Zac har varit när han fått tovor som inte går att reda ut (vintern var vidrig på det sättet, då den kalla temperaturen gjorde honom statisk som ett litet åskmoln och det gick inte att borsta) och tills nu, det vill säga.

För någon vecka sedan upptäckte jag ett sår i Zacs ena öra. Ett litet, nästan obetydligt sår – ett sådant där de kan få efter man tagit bort en fästing och de har kliat på det. Det satt precis i vecket, där örat viker sig, och jag tvättade det litet med klorhexidin – just in case. Igår kollade jag för att se hur det utvecklat sig och det är kvar där ännu – och denna gång tittade jag också i andra örat. Ett likadant (dock mindre) sår, på exakt samma ställe. Där örat viker sig.

Jag kan inte tänka mig att detta beror på någonting annat än att öronen är för tunga. Jag har hittills varit duktig med att rycka pälsen längsmed kanterna på Zacs öron, eftersom pälsen blir väldigt lång och öronen väldigt tunga, men har på senare tid låtit bli eftersom… Jag vet inte, kanske för att se hur han skulle se ut utan.

I vilket fall tog jag fram saxen idag (hör alla bergermänniskor skrika och rysa omlott) och klippte upp hans öron. Rakt av. Det är inget fint arbete, det ser inte naturligt ut på en fläck, men öronen blev lättare och luftigare så nu är det bara att vänta och se om såren också försvinner.

Högst upp till höger är ett gammalt foto från 2010, eftersom jag glömde fota
ett ”innan”-foto den här gången. Skillnaden är större IRL.

9 thoughts on “Helgerån av värsta graden

    Sofie said:
    28 april 2011 at 18:34

    Söta lilla hund!!!

    Ninni Österholm said:
    28 april 2011 at 12:44

    Jag tycker det var finare med kortklippt faktiskt :D
    (men så är jag inte mycket för långhåriga hundar öht)

    Malin said:
    28 april 2011 at 8:44

    MEN HEJ! :D Kul att ni bloggar igen, fina zackelo! <3 Hoppas ni haft de bra under vilan! Kram

    Karro och King :) said:
    28 april 2011 at 1:56

    Oo är ni tillbaka på webben va skojj! Suuuperfin sida, I like it! Och din vovve är ju bara för söt alltså :)

    Ylva said:
    27 april 2011 at 22:33

    Tjusig han blev! Brukar göra detsamma med Urax när han blivit för lurvig :)

    Jonna & Svante said:
    27 april 2011 at 20:47

    Vad roligt att ni är tillbaka igen! :D

    Hoppas att såren försvinner nu när öronen är lite lättare!

    Kim said:
    27 april 2011 at 9:40

    Haha, han ser ut som Gustav Wasa! ;D

    Själv RAKAR jag Bambis öronspetsar (och några cm upp) med klippmaskin. ;)

    Emma said:
    26 april 2011 at 19:17

    Hoppas att det hjälper och att såren försvinner! :)

    Ann-Sofie, Pascal & Kaos said:
    26 april 2011 at 18:58

    Jag brukar också klippa öronen, så det så :D Brukar dock använda effileringssax ;)

Comments are closed.